Dikt till B

 Dikt från 31 augusti 2013.

Jag har retirerat.
In i mig själv.
Stängt ner varenda konto.
Det är ändå inget som ger.
Allting omkring mig dör.
Sommaren,
kärleken,
lusten.

Allting bleknar.
Förrtom du.
Du lever inom mig.
Samexisterar ihop med mig.
Och jag är så van vid det.
Så det blivit självklart.

Det är alltid
du.
I mina tankar.
I mitt hjärta.
I mitt blod.
Du,
och den där frågan.

Hur länge ska jag behöva vänta på dig?