Några ord om klass

Vi som inte platsade i något handbollslag.

Vi som aldrig fick frågan om varför när vi inte kom på lektionerna.

Vi som skolkade från friluftsdagar för att vi inte hade utrustningen.

Vi som inte bjöd hem en kompis för att vi inte hade något mellanmål att bjuda på hemma.

Vi som uppskattade skollunchen för att det ibland var det enda mål mat som serverades den dagen.

Vi som stal en toalettrulle från skoltoan för att det inte fanns någon hemma.

Vi som hade toapapper i trosorna istället för bindor vissa mensdagar.

Vi som stal märkeskläder så att ingen skulle förstå.

Vi som lärde oss ljuga.

Vi som åt hämtpizza en gång om året.

Vi som slog sönder en busskur utan att ha en aning om varför.

Vi som drack för mycket och gjorde bort oss.

Vi som växte upp i en storm.

Vi som gjorde fel val.

Vi som träffade killar som slog.

Vi som var desperata.

Vi som låg i sängen i timmar för att rida ut ångesten.

Vi som inte tog körkort.

Vi som fick barn när vi själva var barn.

Vi som pantade burkar för att ha råd att köpa blöjor.

Vi som fick höra att vi aldrig skulle få ett jobb.

Vi som inte gick till tandläkarn.

Vi som fick panik.

Vi som valde ut de viktigaste räkningarna och betalade endast dem.

Vi som aldrig köpte glass från glassbilen till våra barn.

Vi som skyllde på dålig mage för att vi inte hade råd att köpa lunch på jobbet.

Vi som skyllde på sjuka barn för att vi inte hade råd att gå på jobb-aw:n.

Vi som lånade pengar för att köpa julklappar.

Vi som tappade fotfästet, och greppet om oss själva.

Vi som valde att hålla det inom oss.

Vi som inte har en massa fritidsaktiviteter.

Vi som inte blir bjudna till en massa fester och kalas.

Vi som inte fyller våra helger med parmiddagar.

Vi som inte tävlar.

Vi som inte vinner.

Vi som inte berättar.

Vi som håller en glad fasad.