Märta Tikkanen

Make it stop

Minnen
Bitar
Utspillt
liv
Närvarande
Vi
Leker
Liv
Död
Vår
Maskrosor
Maj
Planer
Drömmar
Skålar
Löften
Hopp
Andhål
Viljan att
Explodera.
Röker på balkongen.
Pratar
Skrattar
Längtar
Tror
Söker
Puls
Existens
Liv
Något
Mer?
Fyller på glaset
Hittar kicken
Går ut
Går
Lämnar de andra
Äger
Världen
Ensam
Dansar
Springer
Ler.
Fuck it
Går vilse
Småstad
Följer
gatan
Trottoarer
cykelvägar
diken
E4:a
Landsbygd
Exit
Ut
Hem
Rastlös
Rotlös
Tanklös
Borta
Syr ihop nätter
med dagar,
och allt flyter
på.
nya årstider
bryter
Tristessen
livet
Ledan
mig.
Lämnar
hjärtat
i
papperskorgen
Avstängd
Tillsammans
i
zombieland
Någon
har
dött
Och alla löv är nu
gula
våta
röda
döda
Känslor
Utan
rotsystem
vi
flyter
vidare
mot
mera
mot
mindre
mot
oss
från
dom
från
då
mot
nu.
Och jag
har börjat
röka
igen
inomhus


i smyg
Saker sker
i skymundan
Privat
inre
ångest
eskalerar
isolerar
når inte
ut
eller
fram.
Tyst
skrik.
Putsar
ytan.
målad
fixad
mager
Fin.
Ta
inte
på
mig.
Men
var.
Nära
Se inte
mig
Utmärglad
jag
tjugofem
år.
Jag rör mig
helst
nära
husväggarna
nu.
Tryggt
så.
Vi
skrattar
Det gör ont.
vi
ler
det tar
på.
vi
lever
överlever
Vi måste
Det
hakar upp
sig.
Vill inte
vill för
mycket.
Alltid
är
jag
För
mycket
mig
Dårskap.
orkar
inte
klarar
ej,
längre
finnas.
Och
så
himlen,
blodröd.
magnifik.
gudalik
och
vacker.
Hur jag kan
se,
men
inte
känna
lukter
känslor
endast
kylan
går
igenom
huden.
Nu.
Ser isar
smälta.
Ser snö
bli smutsig
och
försvinna.
Asfalten
tar
sakta
åter
över.
Och
baksmällan
som ett
glödande
järnspett
rakt
genom
huvudet.
Blöder.
Brinner.
Bränner
ett hål
inuti
mig.
En
dag
till.
Sommar
ramlar in
i
vardagsrummet
Skjuter
solstrålar
längs
väggarna.
Belyser
damm.
Häggen
i
full
blom,
och så
jag
som
nu
kan
känna
lukt.
Igen.
Här
Nu
Äntligen.
Cyklar.
Jag
modig.
Och 
jag
lever
Men
jag
vet
inte
hur.
man
gör

Klipp.

Tillbaks
in
i
dimman
Natt
frost,
kristaller.
Jag
är
så
kall
kan inte
bli
varm.
Tv
på.
Kan
inte
se.
hör
ljud,
och
fryser.
Andetag
bredvid
mig.
Men
det
är
inte
du.
Och
jag
blundar.
Och
tänker,
att det är
du.
Jag
vill
bara
sova.
Jag
vill
bara.
lämna.
dö.
Det
ringer
på
dörren.
På porttelefon.
I
telefon.
uppfordrande
manade.
maniskt.
Det
ringer.
Jag
vill
bara
sova.
Sväljer
tabletter,
en
och
en.
en 
karta.

Klipp

Röster.
Tankar.
Takter.
Paus.
Mörker
överallt
runtom.
Jagad.
Tvingad.
Brukad.
Skallad.
Sönderknullad.
Jag.
Krigar.
Famlar.
Trasig.
Arg.
Galen.
Vild.
Och svag.
Utan krafter.
Sover.
Kräks.
Går vilse.
Tar fel port
när
jag
ska
hem.
Tappar
tiden.
Onsdag.
Vinter.
Hjärtat
tomt.
Sorgen
är
vågor
inuti.
Venerna.
Inuti
mig.
Sjösjuk
i d
december.
Puls.
Maskrosor.
Smörblommor,
och grönt
gräs.
I
parken.
Istappar.
Snömodd.
Mörker.
Isfigurer.
Snöskulpturer.
Och jag.
Årstider.
Åldrar.
Tankar.
Känslor.
Allt
förgås
tillslut.
Räknar
steg.
Springer
bort.
Klockans
visare
ligger
på
marken.
Övergivna.
Snubblar
på
dem.
Tappar
bort
tiden.
Då byts ut.
Mot
idag.
Det
går
isär.
Och
ihop.

Spelet

Denna ständiga längtan.
Detta tomrum.
Detta hål inuti som vill fyllas.
Fyllas med den där känslan av värme och glädje, uppskattning och omtanke.
Kärlek.

Denna längtan efter kärlek.
Detta sökande.
Efter det som kan stilla hungern.
Släcka törsten.
Göra mig lugn.

Och så detta med att inte kunna hantera spelet.
Kärleken som en handel
ett utbyte
en katt och råtta lek.

Vill du verkligen ha mig?
Du vet att når du fram
får du aldrig någonsin, någonsin lämna mig
Då styr jag
inte du.

Snälla, fina, rara man
kom inte nära mig, för jag bränns.
Sönder. Jag lovar
du skulle inte hantera mig.
Låt mig bara vara.
Säg trevlig helg och gå sen vänligt.
Backa.

Väck mig inte
mig.
Tänd inte min låga.
Låt mig vara.

Om?

Om jag lägger mitt liv i dina händer?
Gör inte det
Försent

Jag är idioten

 Den här skrev jag till B den 24 april 2013.

Är det jag som inbillar mig
som förväntar mig
orimliga
saker
ibland tror jag det
fast egentligen inte

Alla säger
att du är så snäll
och jag vet det
också.
att du är det.
bara inte mot
mig.

Jag står placerad
lite utanför
räckvidd.

Att jag får nej
om jag ber dig
vad än
det gäller
att jag inte får svar
på mail
på sms
att jag inte får respons.

Hur mycket jag än
anstränger mig
Att jag kan skriva en text.
som är bra
som är genomarbetad.
För dig.
Och inte få ens
ett enda ord
tillbaks

Att jag inte får kommentera
på din blogg
Att jag är en irritation.
Att jag är skulden
till dina våndor

Att jag inte är värd respekt.
Att jag kan trampas på
utan mening
och även kalkylerat
nästan nyfiket.
för att se om jag är kvar.

Och jag är kvar
jag är alltid kvar.
jag hoppas ju
jag vill ju
jag älskar.

Det gör mig inte till en
Idiot.
det gör mig inte
ovärdig
jag förtjänar också
Respekt.

Du hatar
dig själv
jag är hon
Idioten
jag är din egen idiot

Jag. Är. En människa.

Jag är hon.
Som inte fick.
Plats.
Som inte
fick förståelse.
Eller förlåtelse.
När jag behövde den.
Av dig.
Jag gav mig själv.
Löjligt.
Obegripligt.

I din värld. Avskyvärt.

Ser du.
Vad. Du. Gör.
Mot. Mig.
När du inte kunde
komma.
När du sket i att
svara.
När du hjälpte
henne.
Men inte
mig.
Små saker.
De sårade.

Jag är hon.
Idioten.
Hon som inte kan.
Gå. Iväg.
Hon som inte. Kan.
Fatta.

Jag är hon.
Som ville göra allt.
För dig.
Med dig.
Och som inbillade sig att.
Det var ömsesidigt.
Hon som väntade.
Glad.
Trött.
Less.
Oförstående.

Till din kyla.

Hoppfull.
Förväntad.
Förvirrad.
Ledsen.
Dum.
Hon idioten.

Du hade inte tid. Inte i detta liv.

Där går du.
Ibland vid min sida.
Ibland långt bort.
Men alltid med ett hopp.
Om att jag.
Ska vara lite bättre.

Här går jag.
Ibland vid din sida.
Ibland
långt bort.
Men alltid.
Väntande på ett tillfälle.

Väntande på en vän.

Som aldrig.

Kom.

Dikt till B

 Den här skrev jag till B den 22:a maj 2013.

Låt ingen trampa på dig.
Eller ta dig. För
given.
Låt ingen dra dig.
Närmare.
Än du vill
vara.

De som gör sig större.
Genom att trycka
ner.
Dig.
Låt dem få veta. Att de inget har
att hämta.
Ge dem ingenting.
Av dig själv.
Ingenting.

Ge dig själv.
Utrymme.
Att växa.
Och vara. Bli.
Den du är.
Utan lov.
Av någon.

Se dig själv.
I spegeln.
Se din respekt för dig
själv.
Växa.
Du får låna mina ögon.
Se.

Acceptera aldrig någonting annat.
Än att
bli bemött rakryggat.
Utan krav.
Utan förväntningar.
På den du borde vara.
Han som de vill ha.
Låt dem vara utan.
Honom.

Du är den du är.
Du har.
Allt du behöver.
Det finns inom dig.
Du är inte vek.
Du är
stark.

Dikt till B

 Dikt från 31 augusti 2013.

Jag har retirerat.
In i mig själv.
Stängt ner varenda konto.
Det är ändå inget som ger.
Allting omkring mig dör.
Sommaren,
kärleken,
lusten.

Allting bleknar.
Förrtom du.
Du lever inom mig.
Samexisterar ihop med mig.
Och jag är så van vid det.
Så det blivit självklart.

Det är alltid
du.
I mina tankar.
I mitt hjärta.
I mitt blod.
Du,
och den där frågan.

Hur länge ska jag behöva vänta på dig?